Här finner Du bra information om de olika material och produkter som ingår i de produkter vi säljer.

Bijouterier

Med bijouterier avses örhängen, ringar, halsband, armband och håraccessoarer.

För alla bijouterier gäller vanlig aktsamhet. Men för att de ska hålla lite extra länge kan det vara bra att följa råden nedan:

*Ta av dig bijouterierna innan du duschar, badar eller tvättar händerna. Vatten är inte bra för metallen, som kan ändra färg.

*Ta av dig bijouterierna när du solar. Svett och solkräm är inte bra för metallen. Svettas du mycket ändrar smycket fortare färg.

*Metallen i bijouterier mår inte bra av att komma i kontakt med hårspray, bodylotion, kosmetika och andra kemikalier. Spraya därför alltid håret innan du sätter på dig ditt smycke. Undvik krämer på halsen om du vill bära ett bijouterihalsband.

* Ett silver- och eller guldpläterat smycke kan du några gånger försiktigt putsa upp igen med en avsedd putsduk.

*Ringar med stenar kan vara känsliga för slag, även när du klappar händerna.

Vad är bijouterierna gjorda av?

Alla produkter vi säljer följer EU:s lagar och regler.

*Nickel: Det finns regler inom EU som begränsar hur mycket nickel som får avges från smycken. Reglerna omfattar även andra föremål som kommer i direkt och långvarig kontakt med huden, till exempel knappar och blixtlås på kläder. I reglerna finns ett gränsvärde för hur mycket nickel som får läcka ut ur föremålen. För piercingsmycken är gränsvärdet 0,2 µg/cm2/vecka och för övriga föremål är det 0,5 µg/cm2/vecka. I reglerna står det också att ytbehandling som ska förhindra nickelavgivning ska hålla för två års slitage. Reglerna har funnits i EU sedan år 2000.

*Kadmium: Inom EU finns det regler som begränsar innehållet av kadmium i metalldelar i smycken. Delar för smyckestillverkning och hårtillbehör omfattas också av reglerna. Halten kadmium i metall får inte vara högre än 0,01 viktprocent. Reglerna gäller inte för smycken som släpptes ut på marknaden före den 10 december 2011 eller som var äldre än 50 år vid detta datum. Sådana smycken får alltså fortsätta att säljas. Kadmium är även förbjudet i olika sorters plast (gränsvärdet är 0,01 viktprocent) och det gäller dessutom för delar av smycken som består av plast. För bly finns det EU-regler som begränsar innehållet av bly i olika delar av smycken.

*Bly: Blyhalten måste vara lägre än 0,05 viktprocent. Gränsvärdet gäller inte bara metall utan andra material som kan finnas i smycken, till exempel plast. Vissa material är dock undantagna, exempelvis kristallglas, emalj och ädelstenar. Reglerna gäller inte för smycken som släpptes ut på marknaden före den 9 oktober 2013 eller smycken som har tillverkats före den 10 december 1961.

*Mässing: Mässing är ett mjukt material som kan formas. Lite exklusivare material som håller bra.

*Silver: Rent silver är ett relativt mjukt material och kombineras ofta med andra metaller. Därför används betäckningen 925 sterlingsilver, då 92,5 % är äkta silver och resterande 6,5 % vanligtvis består av koppar. Silversmycken behöver inte ha ett namn eller en kontrollstämpel. 

*Silverplätering: Ett smycke med silverplätering har ett överdrag av silver. Smyckets kärna är antingen tillverkad i olika metallegeringar eller stål.

Smycken med en plätering ska behandlas varsamt då pläteringen slits med tiden. För längsta hållbarhet undvik kontakt med vatten, parfym, hårspray och hudkrämer.

*Guldplätering: Ett smycke med guldplätering har ett överdrag av guld. Smyckets kärna är antingen tillverkad i silver, olika metallegeringar eller stål.

Vad är våra scarves, halsdukar och ponchos gjorda av?

Vi delar in de olika materialen i tre grupper; naturmaterial, regentamaterial och konstmaterial.

Naturmaterial kommer, precis som namnet antyder, från naturen. Dvs. djur och växtriket. Exempel på naturfibrer är bomull, ull, lin och hampa. Naturfibrer kan spinnas och användas för att tillverka tyg direkt, utan att behöva brytas ner eller omformas.

De andas bra, är hållbara och känns oftast sköna att bära mot huden. De reglerar värme - när det är kallt värmer dom och när det är varmt känns de svala. Gemensamt för alla naturmaterial är att de är nedbrytbara!  

*Ull finns många olika slag; fårull, merinoull, kashmir, mohair, angora och alpacka för att nämna några. Alla har olika egenskaper. Ylle är ett härligt material, som kan reglera värmen i alla förhållanden. Den har bra uppsugningsförmåga utan att kännas blöt och i kalla förhållanden värmer den. Men bästa egenskapen är att den är smutsavvisande och att det är lätt att ta bort eventuella noppor. I ull blandas det ofta med till exempel viskos, silke eller polyester. Detta påverkar också priset och skötseln av plagget. Moderna ullblandningar kliar som regel inte.

*Bomull kommer från bomullsplantan som växer som buske och den består till största delen av cellulosa. Det finns flera olika slag av bomull och priserna varierar enligt kvalitén. Bomull av bra kvalité är lättskött och hållbart. Färgerna i textilierna blir fina och klara, materialet andas bra och känns skönt. Den tål oftast höga temperaturer. Beroende på hur bomullstyget är vävt kan man kalla det olika saker, t.ex. frotté, jeanstyg eller manchestertyg. Ofta tillsätter man andra material i bomullen, exempelvis för att tyget ska falla snyggare eller glänsa.

*Lin är en ettårig gammal odlingsväxt, vars fibrer används till tillverkningen av linnematerial. Linne är omtyckt speciellt på sommaren, för att det är ett material som andas, är lättskött, suger upp fukt samt känns skönt. Linne blir inte elektriskt och noppar inte, men eftersom det är ett ganska hårt material blir det lätt skrynkligt. Viskos, polyester eller bomull blandas ofta med linne för att mjuka upp det.

*Silke framställs från en fiber från silkesfjärilens kokong. Processen är tidskrävande och därför är silke också dyrt. Silke är ett lyxigt material som ger glans, reglerar värme och andas. När andra fibrer blandas med silke kan man få den egenskap man vill ha, till exempel tunnare, stretchigt, mer hållbart och mer lättskött.

Regentamaterial även kallat lyocell, har också ett naturligt ursprung. Råvaran är cellulosa från exempelvis bokträd, bambu, tall, gran eller eukalyptus. Själva fibern utvinns på kemisk väg, på liknande sätt som polyester. De mest kända regentafibrerna är viskos, modal, lyocell, hampa & bambu. Dessa fibrer påminner om de andra naturfibrerna och de känns behagliga.

*Viskos även känd som rayon, är den mest kända regentafibern. Den känns mycket behaglig och andas bra. Efterfrågan på viskos har ökat p.g.a. att det inte alltid finns tillgång till bomull. I viskosen tillsätts ofta bomull, ylle eller syntetiska material. Materialet skrynklar inte lika lätt som bomull och det faller snyggt. Viskos är dessutom inte så dyrt. Materialet passar bra att trycka på, eftersom hålls färgerna klara och fina.

*Modal påminner om viskos och bomull, men den används i huvudsak endast i blandningar. Den tillverkas av bok och är ett behagligt material som drar i sig fukt och blir inte elektriskt. Det kan dock noppas. Modal finns i mikrofiber, tekniska material och inredningsprodukter.

*Lyocell (även känd som tencel) är även det ett material som framställs från cellulosa. Det påminner om viskos. Det är av god kvalité, tjockt och skrynklar inte. Det suger åt sig fukt och är till och med antibakteriell. Framställningen belastar miljön i mindre grad än många andra, bl.a. eftersom de kemikalier som används återanvänds. Produkter som innehåller lyocell kan släppa färg både som torra och som fuktiga.

*Hampa och bambu används mer och mer i olika tyger och material. Oftast blandar man dem med andra material. Inget av dem kräver bekämpningsmedel. Hampa växer i näringsfattig jord och de långa rötterna förhindrar erosion. Hampa binder fukt mycket bra, men materialet är hårt. Bambun är mjuk men kan noppa lätt.

Syntetiska material som tex polyester, elastan och akryl framställs på kemisk väg. Nya framställningsmetoder och behandlingar har gjort att vi fått nya tyger med nya egenskaper. Exempel på egenskaper som uppskattas är att tyget inte skrynklar och att det är lättskött. 

*Polyamid (även kallad nylon) slog igenom på 40-talet när man började tillverka hållbara strumpbyxor. Det används i sportkläder, underkläder och strumpor för att nämna några. Polyamid skrynklar inte och tål friktion.

*Polyester är en stark, hållbar och mångsidig fiber. Tillverkningskostnaderna är små och det kan återvinnas. Polyester är idealiskt att ha med t.ex. på resan eftersom det inte skrynklar och det torkar snabbt. Genom att justera fibrerna kan tygets egenskaper ändras. Chiffong, satin, PU konstläder, fleece och softshell är alla tillverkade a polyester.

*Elastan är ett polyuretan-fiber som ibland kallas lycra. Elastan tillsätts i andra material för att öka stretchigheten, t.ex. i träningskläder. Elastan tål svett och kemikalier bra.

*Akryl är en plastfiber som påminner om ylle, men är mycket billigare. Akrylen tål kemikalier och mögel och passar extra bra för utetextilier.

Vad är våra bälten och väskor gjorda av?

Här används som regel oftast två material, ett naturligt och ett konstmaterial.

*Läder är ett mjukt och naturligt material. Lädrets mjukhet bibehålls med hjälp av olika oljor, som efter tid avdunstar och/eller torkar ut, vilket får lädret att hårdna och till slut spricka. Dessa problem uppkommer oftast på grund av ålder, att lädret utsätts för värmeväxlingar, solblekning och vardagligt slitage, samt för att det inte vårdas tillräckligt väl med rätt produkter. Beroende på ur skinnet bearbetas får man olika typer läder t.ex. mocca, nappa och nubuck.

*PU läder kommer av den engelska förkortningen för Polyuretan. Pu läder är slitstarkt och ersätter i mångt och mycket det traditionella lädret. Med Pu läder får man en förstklassig produkt med bra hållbarhet och vackra djupa färger. Materialet är smidigt.